jlaccess

Jag förstår varför hon kallas den "fulländade kvinnan" och "italiens förebild för alla kvinnor"
MONICA BELLUCCI

Det röda ljuset som träffar min avslöjade kropp pulserar av adrenalin och spänning då jag
med smidighet rör mig med musiken. Musiken, som får min kropp att röra sig så åtråvärt.
Deras blickar, deras skratt, deras röster försvinner då jag tänker endast på dansen som
föds ur min nakna kropp. Jag ler, falskt, mjukt och uppfyller deras fantasier med min vilda
dans. Här uppe känner jag med stark, men då lamporna släcks förvinner magin. Jag är
endast igen flickan som sålde sin kropp för fantasier.

Iskalla fingrar drar du längs min bara rygg. En ilning går längs min sköra kropp.
Ett andetag, en röst, en smekning får min blick att möta din. Ett leende spelar
på dina mjuka läppar medan du ser på mig oskyldigt. En hemlighet som bara
du och jag delar. Vårt spel. Vår värld. Där ingen annan ser vår döljande åtrå.

Le Divorce (Skiljsmässan) 2003
En film som jag både skrattade och sörjde åt. Handlingen är både intressant som
väldigt "fransk". Kulturkrocken i filmen är rolig och samtidigt väldigt sorlig. En gravid
amerikanska, Roxy, gift med en överklass fransman, ska skilja sig och bor i Paris där
hon måste slåss mot hennes makes rika och snobbiga släkt. Hennes syster, Isabel,
reser från USA till Paris för att stöda hennes syster och hela handlingen blir råddigare
då Isabel blir älskarinna åt politikern och Roxys makes morbror, som blir så gott som
en skandal i överklasssamhället i Paris. Roxys make blir plötsligt mördad då skiljsmässan
är igång med hans älskarinna. Mera rolig än spännande och för varje Frankrike-älskare en
sevärd film. Påminner mig alltid om kulturolikheterna och min syster då jag ser den.